Spanska pärlor

Här ligger vi nu på stranden i Estepona. 

I morse när vi gick ut på vår powerwalk, så hittade vi strandpromenaden som gick hela vägen från oss, ända in till Estepona, ca 8,5km. 

Igår när vi kom in hit så visade google Maps på att vi skulle cykla på väg A7, vilket inte kändes som ett bra alternativ, då det är en motorväg. Så då tog vi bussen. 

När vi kom till denna pärla Estepona, så blev jag kär. Så vackert, att det inte går beskriva med ord. 

Jag hade hört av mig till Annica och Tomas som var nere i sitt nya spanska hus, mitt inne i gamla delen av staden. Även deras dotter Sandra är här.

De bjöd hem oss till sitt lilla, helt underbara hus. De bjöd även på förfriskningar på terrassen 🥂💕.

Sen gick vi ut och åt och drack gott och njöt av deras sällskap. 

Så jättekul att ses. 

Lite fånigt bara att vi inte tagit tillvara på varandra när vi bodde grannar i åtta år😅

Men detta är ju inte allt vi hunnit med sedan sist jag skrev här. 

Vi var även i Nerja. Även det en riktig pärla. 

Jag älskar dessa små städer som ser ut som om någon kastat ut ett helt litet kluster med små vita byggnader som klättrar utmed och uppför höjderna. 

På tal om höjder, så hörde vi av oss till ett par som heter Christer och Lena. Det var Rigmor som tipsat om detta trevliga och gästvänliga par. 

Vi skrev ett mail, så kom Christer och hämtade oss. Han tyckte inte det var lämpligt att ta husbilen dit. 

När vi såg den smala, branta och snirkliga vägen, förstod vi honom. 

Lena tog emot oss när vi kom dit med både fika och öppna armar. 

Wow!!! Vilken utsikt. Mangoodlingar som klamrade sig fast utmed bergen. Man såg Nerja och havet. Så otroligt vackert. 

Deras hus, som de byggt själva är jättefint och med en pool, som jag kan tänka mig behövs och kommer väl till nytta i detta varma klimat. 

Christer som också är väldigt kunnig på viner, bjöd oss även på vin och roliga anekdoter. 

Sen visade han oss också rummet där han håller sina vinprovningar. 

När han sen erbjöd sig att skjutsa hem oss tackade vi nej och tyckte gott att vi kunde behöva röra på döfläsket. Så vi promenerade hem, tillbaka till campingen, vår husbil och vårt hem. 

Vi har även kommit fram till att vi måste nog ändra våra planer. 

Vingården vi så gärna ville ha, var uppdelad i två fastigheter. Och båda skulle behöva totalrenovering. 

Så det sket sig rent ekonomiskt på direkten, kan man säga. 

Men vi hänger inte läpp för det, utan tänker att vi tänker om helt enkelt. 

Så på torsdag ska vi träffa en advokat som kan hjälpa oss med nie nummer, och andra bra och ha måsten. 

På måndag så har vi en dejt med en mäklare och ska titta på några olika eventuellt, potentiella nya hem. 

Vi har inte gett upp drömmen om ett skjul i en olivlund, appelsinodling eller i en vingård. 

Men vi inser våra begränsningar så vi skjuter lite på det, tills vi är bättre på spanska.

När vi hunnit göra lite mer research. 

Ska vi inte bli helt eller halvt blåsta, snuvade, tappade bakom en vagn, så känns det som det kan vara till nytta med lite mer kött på benen så att säga. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s