Inget är som Hemma

När vi båda öppnar dörren till vårt hus, 6 veckor efter det att vi lämnat det, och utbrister Vad fint vi har det. När vi båda inte kan sluta le, utan går omkring och ser lika fåniga ut som Lambert det fåraktiga lejonet. Då vet man att man hittat hem❤️

Vi stannade en natt i Valencia, sista stoppet på vår resa hem. Någon som inte kände till staden, med andra ord jag, bokade rummet i helt fel del av staden. Vilket resulterade i en 7,5 km lång promenad genom ganska sunkiga delar av staden innan vi kom fram till de vackra delarna. Då var vi båda redan trötta, hungriga och törstiga. Så vi tog första bästa ställe, åt lite och sen taxi till hotellet som var riktigt trevligt, och stupade i säng.

Nästa dag fick Anders äran att köra oss ut ur stan innan jag tog över. Sen var det raka vägen hem till Canillas de Aceituno.

Grannarna kom och hälsade på oss och var glada att se oss. Grannen precis jämte hade över muren vattnat våra pelargoner, utan att vi bett dem. Så de blommar fortfarande fint🌸🌸🌸🌸🌸.

Vi gick ner på torget och satte oss på uteserveringen. Då kom Pascal och gjorde oss sällskap. Vi pratade även med en dam som just fyllt hundra år, en riktig liten krutgumma.

Vi kom hem till en solig och varm bergsby, vilket är en sjuhelsikes skillnad på när vi lämnade.

En sak är säker, vår takterrass blir het, riktigt het🔥, så vi funderar på att installera en utedusch.

Igår var vi nere i människobyn för att handla. Vi började på marknaden som har blivit så mycket större nu när vädret är bättre. Så nu är hela köket fullt med frukt och grönsaker. Så nu ska vi bli lite mer hälsosamma. Det i kombination med att vi tagit tillbaka våra morgonrutiner med powerwalk och övningar i parken, hoppas vi kommer minska omfånget på både mage och lår.

Annars har vi försökt jobba ikapp oss. Nya spännande saker att sätta sig in i🛳🏝.

Vi hade också vårt veckomöte i onsdags, med vårt fantastiska team. Vi från takterrassen😉.

Jag bara måste säga hur lyckligt lottade vi är som har dessa härliga människor i vårt liv.

Jag har alltid varit ganska mycket ensamvarg, aldrig tillhört något lag eller något team. Det gör jag nu, och vilken energi och glädje som sprids i teamet. Tänk att få tillhöra ett gäng, där alla vill varandra väl. Vi har alltid någon tillhands att fråga om vi behöver support, vilket händer rätt ofta.

Där vi delar varandras framgångar och glädje, men även sorger.

För livet händer, och med livet så kommer även förlust och stunder av sorg.

De är inte bara business partners, utan även våra vänner🥰.

Säga vad man vill, men vi har det oförskämt bra, och vi önskar alla er detsamma 🧡