Var ska jag börja..

Jo, jag vill börja med att tala om att jag är otroligt tacksam.

Tacksam för så mycket i mitt liv.

I onsdags så påbörjade vi vår lilla Roadtrip. Första stoppet var i Alicante, vi hade bokat ett litet men trevligt Hotel inne i stan. I närheten hittade vi parkering, dock efter tredje varvet runt fem kvarter.

Vi tog en promenad runt i Alicante, innan vi gick tillbaka till rummet i tid för att vara med på vårt team möte.

Ett kul och inspirerande möte. Där vår business partner Eva delade med sig erfarenheter från sin business och sitt liv. Eva har gjort så mycket spännande och är långt ifrån ”bara” en entreprenör, hon är även förläggare och författare. En cool kvinna med många strängar på sin lyra.

Torsdag morgon, så åkte vi och möte upp med vår vän och business partner Thoa, som flugit in från Sverige. Det var första gången vi träffades på riktigt. Ändå så kändes det som vi redan kände varandra, efter alla våra team möten och våra Monday Coffee with Thoa, Lizette & Anders. Men äntligen fick vi träffas och krama om henne. Vi tog en lätt frukost på ett fik strax utanför hennes hotell. Sen tog vi med oss Thoa i vår lille bil och rullade upp mot El Cumbre del sol, Benitachell.

Hem till vår härliga business partner Linda och hennes man Klaus. Wow, vilket hus, pool och utsikt. Vi förstår att de älskar sitt hus i Spanien.

Efter några felkörningar så kom äntligen ytterligare två till av våra härliga och hel-galna partners, Ellie och Bernhard. Det serverades bubbel och vin och massor av goda tapas som Linda hade förberett och lagat. Det pratades och skrattades till kinderna värkte.

Jag och Anders bodde över hos Linda och Klaus, vilket var rena lyxen. Att slå upp ögonen och se denna fantastiska utsikt det första man gör på morgonen är verkligen livskvalitet.

Fredagen så åkte vi och åt lunch i Cullera med hela gänget och ytterligare partners Charlotte och David. Det blev lika många skratt även denna dag.

Vi åkte sen tillbaka Linda och Klaus, spenderade en lugn afton på deras terass och njöt av både sällskap och utsikt.

På lördagen körde vi tillbaka hem. Väl i byn möts vi av live musik och en rejäl hoper med människor. Hela byn var i fest.

Tänka sig att de saknat oss så mycket att det blir så stort party när vi kommer hem igen.

Fiestan kanske inte enbart var för oss. Det är ju faktiskt så att det även var den helgen på året då vi firar Morcilla. Vilket är vår bys specialitet, blodkorv. Och den ska givetvis firas i dagarna två. Med live musik, hoppborg, tillfälliga barer, människor från alla kringliggande byar. Det var helt tjockt med människor.

Då passar vi även på att gå en procesión med la virgin de la cabeza.

De bjöd på både blodkorv och öl. Jag avstod korven.

Nu blir det väldigt lugnt några dagar. På fredag hämtar vi en annan business partner från Sverige på flygplatsen. Vi ser fram emot att få träffa henne och visa henne vår by💕

Jag känner en sån glädje och tacksamhet.

Önskar Dig en fortsatt fin dag 💕

.

.

.

Vi söker dig som vill ha mer i livet🏖️

Vi söker människor som är villiga att lära sig. Du som är redo för en förändring. Vi söker motiverade och positiva människor. Vi är här för att inspirera dig. Om du låter oss guida dig genom hela processen att starta din egen digitala business, kommer vi som dina mentorer att följa din resa och fira dina framgångar.

Vi tillhandahåller allt du behöver.

• Ett system och en webbsida. • Steg-för-steg utbildning. Vem som helst kan göra detta. • Tillgång till vårt globala nätverk. • Inga telefonsamtal och ingen försäljning krävs. • 30 dagars garanti.

Titta på webinaret, Helt Gratis och du förbinder dig inte till något.

https://www.workonlineglobal.com/

Påsken drog ut på tiden ⏰

När Jess frågade oss om vi inte ville komma till Valencia några dagar, kunde vi inte säga nej.

Visst är det ganska långt, drygt 6 timmar med bil. Men vem älskar inte en Roadtrip?

Så på söndag morgon, tog vi vår lilla packning, och en väska med smörgåsar, kaffe, vatten, frukt och energibars. Så började resan. Det var fortfarande mörkt när vi åkte hemifrån. Så mysigt.

Vi åkte en väg vi aldrig åkt förut. Det är alltid kul att se nya vyer. Anders körde, och jag passade på att jobba lite mellan kaffeslurparna och korv och stekta ägg mackorna.

Vid två-tiden körde vi in i en liten gränd där Jess hade sin lägenhet, mitt i den gamla delen av Valencia.

Vi bar upp vår packning som i ärlighetens namn inte var så liten, eftersom vi även hade lakan, handdukar och jobbdatorerna med oss. Sen åkte vi iväg och letade parkering. Tack och lov var det påsk, så vi hittade en parkering bara nån kilometer bort.

Vi gick tillbaka och hämtade Jess, sen gick vi ut till stora torget och tog en öl. Strosade sen runt i staden tills Maria landade, och Jess sprang hem för att möta henne. Vi hamnade lite på efterkälken. Senare gick vi alla fyra till en fantastisk tapas restaurang, så mycket gott, och stället var knökafullt. Senare strosade vi genom stan hemåt igen.

Annandag påsk så skulle vi gå till stranden, men det blåste en del så det var mest för att se den. Det visade sig var nästan 9 km dit.

Vi blev hungriga, men då det var spansk farsdag, så var varenda ställe fullbokat. Vi tog en über tillbaka till gamla stan. Där hittade vi ett ställe på lilla torget, och kunde äntligen få något i magen.

Tisdagen började fantastiskt bra genom att vi fick ytterligare en action taker, till vår business. Det är lika kul och spännande.

När vi ändå var i krokarna tyckte vi att vi stannar till hos våra business partners Elli och Bernhard på en kaffe. Vi känner dem bara från våra teams möten online, ett härligt par med go energi och lätt till skratt.

Men så kul att ses på riktigt, och de var ju till och med ännu härligare i person. Det blev mycket snack, god mat och dryck och musik quiz. Vi blev kvar över natten.

Dagen efter rullade vi hem och var hemma lagom till vårt team möte.

Resten av dagarna har vi mest jobbat och även varit på vår SFI. Den känns inte super inspirerande, då vad jag än säger så får jag ett, No!!! Så säger man inte, sen rättar hon mig med att säga exakt samma sak. Och gud nåde den som beställer en tostada med tomat och olivolja. När det tydligen är omöjligt för man måste säga olivoljan före tomaten. Enligt min lärare (dock inte enligt läroboken).

Men det är bara två månader till, sen är jag fri, och förhoppningsvis en jäkel på spanska.

Nu stundar en lördag med en hel del arbete, pannkakor, Melodikrysset, städa och veckohandla.

Imorgon är vi ett gäng på ca 20 personer som ska på eftermiddags disco nere vid pool baren som öppnar för säsongen.

Njut av lördagen 🧡

.

.

.

De flesta antar bara att arbeta online inte är ett alternativ för dem. De har inte den tekniska kompetensen, de har inte marknadsföringsförmågan. De har aldrig drivit företag tidigare.

NU SPELAR INGET AV DET NÅGON ROLL– TACK VARE DENNA WORKSHOP!!

Skicka mig ett meddelande för att få veta mer📬

Eller klicka på länken:

https://www.workonlineglobal.com

Ett Ja, kan få konsekvenser

Japp, eftersom jag slocknade tidigt igår framför Morden i Midsommar dubbat till spanska, så vaknade jag givetvis också tidigt. Strax innan 3.

Har ni någonsin varit där ni tycker att saker ni gjort var längesedan, sen visar det sig att det var bara ett par dagar sen? Jag är där just nu, när jag tänker summera veckan här i lite korta drag.

Vi börjar väl med måndag, då vi gick live med vår business partner Thoa, i Sverige. En kort keffepaus, med lite snack om business, mindset och annat som kan komma upp på kafferasten. Dock var det mest en presentation av oss denna första gång. Men mycket trevligt.

Efter att kameran slocknat så berättade Thoa som skulle leda vårt grupp möte på onsdagen två dagar senare alltså. Att det skulle handla om Reels. Hon tänkte även lägga in en utmaning till oss alla. Vilket vi tyckte lät spännande. Varav jag sa att vi gärna hjälper till. Detta resulterade i att vi blev ”co-hosts” på mötet och dessutom hjälpte till med att skriva ett flertal av utmaningarna till den 10 dagars utmaning vi nu har framför oss.

Ja, jag är i mångt och mycket en ja-sägare, jag gillar att göra saker och få saker gjorda, helst redan igår. Men ibland måste jag ändå erkänna att jag gör fortare än jag tänker.

Denna 10-dagars utmaning har lämnat mig skräckslagen. 10 Reels, 10 dagar med olika innehåll. Den sista med dans!!!

Detta blir svettigt värre. …och det var jag som la dit det. Men det börjar inte förens på måndag… gott om tid.

Anders och jag var även över hos Tracey och hjälpte henne borra och skruva upp de sista sakerna innan öppningen av deras B&B, La Vieja Botica, som faktiskt öppnade i onsdags. Vi är så glada för deras skull. Wow, vilket arbete de lagt ner, och ett sånt underbart tillskott till Canillas de Aceituno.

Ops, nu höll jag på att glömma berätta om Valentines Day. Romantiken flödade, Anders gav mig en trådlös mus till min laptop och jag erbjöd Anders det sista i juicepaketet, och på kvällen hämtade vi en pizza vi delade på och drack vatten till. Det är kärlek det.

I onsdags åkte vi till människobyn, för att handla lite och även köpa en liten blomma till öppningen av byns nya B&B.

Efter det så var team mötet. Jag hade övat hela dagen på hur jag skulle inleda, men vet inte alls om jag sa som jag tänkt för jag blev nervös. Väljer också att inte kolla på inspelningen då det är otroligt jobbigt att höra mig själv. (Hur är det då inte för Anders som måste höra mig dagligen)

Några av våra team members. Alla fick inte plats i bild.

Igår, så satt vi mest på kontoret. Sen var vi ute i solen och försökte filma något att använda till utmaningen. Avslutades med ett glas vin på torget, innan vi gick hem och skrev schema. Vädret börjar bli lite bättre nu igen. I solen krävs inte mycket kläder längre.

På söndag så ska vi ha våran Spanska-konversations-lunch, igen. Ett sånt fantastiskt sätt att öva spanska på. Denna gång är vi hemma hos oss. Då vi är många, och vi inte har mycket plats, så blir det trixigt. Men hej, finns det hjärterum så finns det plats. Vi behövde dock åka och köpa in lite fler bestick och glas. Efter att ha sett deras helt underbara hem ute i el campo, så känns det riktigt pinsamt att ”visa” upp vårt lilla byhus. Men vi får försöka kompensera det med… mer vin och god mat eller nått sånt.

Nu är det snart dags att väcka min sovande make, och ge oss ut på en morgonpromenad.

Önskar Dig en härlig Fredag 🧡

.

.

.

Vi söker dig som vill ha mer i livet.

Vi söker människor som är villiga att lära sig. Du som är redo för en förändring. Vi söker motiverade och positiva människor. Vi är här för att inspirera dig. Om du låter oss guida dig genom hela processen att starta din egen digitala business, kommer vi som dina mentorer att följa din resa och fira dina framgångar.

Vi tillhandahåller allt du behöver.

• Ett system och en webbsida. • Steg-för-steg utbildning. Vem som helst kan göra detta. • Tillgång till vårt globala nätverk. • Inga telefonsamtal och ingen försäljning krävs. • 30 dagars garanti.

Titta på webinaret, Helt Gratis och du förbinder dig inte till något

https://www.workonlineglobal.com

Måndag utan blues🎶

Powerwalken denna morgon var lite blåsig. Dock inga jättekalla vindar. Lite sent kom vi iväg också, jag tror faktiskt att klockan var 06:15 innan vi lämnade huset.

Det är ett skönt sätt att börja dagen. Vi fyller på med energi och även om det är becksvart ute, och vi inte kan se alla djuren utmed vägen, så kan vi ändå höra några av dem. Tuppen är givetvis redan vaken och gal. Ibland hör vi också getterna även om de är betydligt mer pratsamma under dygnets ljusare timmar. Det händer att Antonios hund skäller på oss, men ibland sover han och vaknar inte förens schäferhunden nere vid rondellen börjar skälla.

Efter vi varit och gjort vårt tränings pass i parken, så går vi förbi Bar Picota och hälsar på herrarna som är där och dricker sitt morgonkaffe.

I lördags kväll, så nådde vi en ny milsten i vårt företag, vilket är otroligt kul. För att inte tala om alla härliga business partners från jordens alla hörn som både uppmärksammade och gratulerade oss. Så nu är nya mål satta. Eller de var satta redan innan nya året. Men man måste ju ha något att jobba för.

Förra veckan så fyllde vår vän Sebastian år. Vi fick ett meddelande på chatten att vi var välkomna på tårta. Något vi inte kunde säga nej till. När vi kom dit så visade det sig att det var även Monicas födelsedag, så hon med familj var på plats. Goda vänner till Sebastian och Edy, från Norge var där. Paret från Norge bor här i trakten och har gjort i många år, men vi hade aldrig träffat dem innan. Så det som skulle vara en bit tårta, blev snabbt en kul fest. Sin vana trogen åkte perukerna fram.

Det ligger en liten by, Comares, högst upp på ett av bergen som vi ser från oss. Vi har länge tänkt att besöka den, i fredags blev det av. Vilken fin liten by, och wow vilken utsikt. Vi strosade runt och njöt av vyerna sen tog vi en lunch innan vi åkte hem igen.

Nu ska vi strax ha ett möte med en i vårt team. Det blir video möte. Imorgon blir det personligt möte med en annan team medlem som bor i närheten.

Hoppas att du har det bra💜

.

.

Vi söker dig som vill ha mer i livet

Vi söker människor som är villiga att lära sig. Du som är redo för en förändring. Vi söker motiverade och positiva människor. Vi är här för att inspirera dig. Om du låter oss guida dig genom hela processen att starta din egen digitala business, kommer vi som dina mentorer att följa din resa och fira dina framgångar.

Vi tillhandahåller allt du behöver.

• Ett system och en webbsida. • Steg-för-steg utbildning. Vem som helst kan göra detta. • Tillgång till vårt globala nätverk. • Inga telefonsamtal och ingen försäljning krävs. • 30 dagars garanti.

Titta på webinaret, Helt Gratis och du förbinder dig inte till något

https://www.workonlineglobal.com/

Nu är det synd om mig på riktigt

Ont i halsen, snorig och feber. Usch vad aptråkigt det är att vara sjuk och gnällig.

Så nu har jag gnällt av mig lite, så nu kan jag skriva om något annat. Då vi var tvungna att åka ner en snabbis till människobyn på lördagen, efter att vi blivit inbjudna på festen, och köpa någon liten gåbort present.

När vi kom tillbaka till vår lilla by, som är absolut full av besökare på helgerna, så fick vi parkera längst bort i byn, nästan ända borta vid poolen. Så när vi gick och skulle hämta vår lilla bil och parkera den på ett bättre och mer strategiskt ställe, eftersom den är vår ”reklampelare”.

Iallafall så passade vi på att åka en liten tur. På andra sidan dalen, så ser man hur en väg går uppe på bergskammen. Den vägen tog vi. Man kan ju tycka att det var tur att vi inte mötte någon bil, vägen var übersmal och stupet ner på höger sida var verkligen ett stup och säkert 100 meter högt. Trams som vägräcken sysslar de inte med heller på sånna småvägar.

Men det var kul att se vår by från en annan vinkel. Men framförallt att se vart vägen leder.

Vägen ledde fram till det lilla kluster av hus, där vi en gång hade tänkt köpa ett hus med gröna stolar, som visade sig vara endast snäppet större än ett dockhus.

Igår masade jag mig upp och promenerade runt vår vanliga powerwalk runda. Det gick dock i betydligt slöare tempo, då min ”släng dig i väggen mansförkylning” redan attackerat mig.

Efter det blev det en hel del horisontellt läge. Tills vi gick upp och lagade en mustig höstgryta med massa nyttigheter i, vitlök, lök, selleri, morötter, linser, chili och innehållet från de goda spanska korvarna, som blev nästan som köttfärs i grytan, och tomatsås på det.

Anders gick på SFI, och kom sen hem och hade privatlektion med mig.

Idag ska jag leka lite med min uppgraderade Canva.

Ikväll ser vi fram emot vårt veckomöte som är fyllt av godbitar och nyttigheter. Jag vet också att vi kommer få träffa flera nya business partners. Så ett fullspäckat och kul möte i afton.

Jag önskar Dig en trevlig och förhoppningsvis kul onsdag 💜

.

,

.

Vi söker dig som vill ha mer i livet

Vi söker människor som är villiga att lära sig. Du som är redo för en förändring. Vi söker motiverade och positiva människor. Vi är här för att inspirera dig. Om du låter oss guida dig genom hela processen att starta din egen digitala business, kommer vi som dina mentorer att följa din resa och fira dina framgångar.

Vi tillhandahåller allt du behöver.

• Ett system och en webbsida. • Steg-för-steg utbildning. Vem som helst kan göra detta. • Tillgång till vårt globala nätverk. • Inga telefonsamtal och ingen försäljning krävs. • 30 dagars garanti.

Titta på webinaret, Helt Gratis och du förbinder dig inte till något

https://www.workonlineglobal.com/

Husdrömmar

Vi har tittat på lägenheter, bungalows och ett parhus. 

Det är spännande att leta efter ett boende i ett nytt land, i en ny stad. 

I lördags så träffade vi en mäklare som visade oss fyra olika alternativ. Två av dem var vi ganska intresserade av, men vi var inte riktigt hundra. 

Så på måndagen så var det dags för att träffa ytterligare en mäklare. 

Här hade jag redan sett ut favoriten, och börjat så smått flytta in. 

När vi kom till favoriten så kan jag säga att visst så var det den lägenhet som var mest i ordning och kanske den som var fräschast. 

Men den låg helt fel, och alldeles för nära den stora vägen. Så det blev ett nej till den. 

Detta gjorde dock inte så mycket, då vi redan tittat på en lägenhet precis innan som vi blivit lite förtjusta i. 

Det är en liten lägenhet med två sovrum, kök och vardagsrum i ett, ett badrum och en hyfsat stor terass och en ännu lite större uteplats. 

Här växer även två träd, en bougainvillea och en hibiskus, vilket ger karaktär och värme till vårt potentiella nya boende. 

Om vi bestämmer oss för det boendet så kommer vi behöva göra en del arbete i det för att få det som vi vill. Vilket vi båda tycker är kul. 

Vissa av oss så pass mycket att den redan tittat ut nya köket, och räknat på vad det skulle kosta. 

Nya badrummet är också mer eller mindre på plats. Iallafall inne i mitt lilla huvud. 

Vi fortsätter att tänka och försöker ha ett öppet sinne för andra och kommande potentiella boenden. 

Men rätt förtjusta är vi. 

Nu har ju inte allt kretsat runt boendeletandet, vi har även hunnit få besök av Hasse och Elisabet. 

Två härliga människor från Hjo. 

De kom cyklandes till vår camping häromdagen. Så vi fick bjuda dem på ett glas vin, sen åkte vi ner till en krog på stranden och åt deras goda caesarsallad. 

Så det blev en mycket trevlig dag. 

Vi har även cyklat till staden eller samhället här jämte, San Pedro del Pinatar.

 

Det låg också ute vid havet med en lång strandpromenad. 

Men det var ju inte Los Alcázares. 

Idag är det Spanska nationaldagen och imorgon är det Los Alcázares egen självständighetsdag. 

Så nu är det party två dagar. 

Tyvärr har skitpandemin satt stopp för det traditionsenliga firandet på stranden, där de normalt just dessa dagar lagar deras egen version av paella 🥘 som om jag inte helt missuppfattat heter, arroz al caldero.

Men de berättade för oss att detta kommer att serveras på alla restauranger utmed stranden. 

Så det blir fest ändå, bara inte den traditionsenliga. 

Så nu får vi väl ge oss på jakt efter några spanska flaggor att vifta med och fira Spanien🇪🇸ordentligt ❤️💛❤️

Spanska pärlor

Här ligger vi nu på stranden i Estepona. 

I morse när vi gick ut på vår powerwalk, så hittade vi strandpromenaden som gick hela vägen från oss, ända in till Estepona, ca 8,5km. 

Igår när vi kom in hit så visade google Maps på att vi skulle cykla på väg A7, vilket inte kändes som ett bra alternativ, då det är en motorväg. Så då tog vi bussen. 

När vi kom till denna pärla Estepona, så blev jag kär. Så vackert, att det inte går beskriva med ord. 

Jag hade hört av mig till Annica och Tomas som var nere i sitt nya spanska hus, mitt inne i gamla delen av staden. Även deras dotter Sandra är här.

De bjöd hem oss till sitt lilla, helt underbara hus. De bjöd även på förfriskningar på terrassen 🥂💕.

Sen gick vi ut och åt och drack gott och njöt av deras sällskap. 

Så jättekul att ses. 

Lite fånigt bara att vi inte tagit tillvara på varandra när vi bodde grannar i åtta år😅

Men detta är ju inte allt vi hunnit med sedan sist jag skrev här. 

Vi var även i Nerja. Även det en riktig pärla. 

Jag älskar dessa små städer som ser ut som om någon kastat ut ett helt litet kluster med små vita byggnader som klättrar utmed och uppför höjderna. 

På tal om höjder, så hörde vi av oss till ett par som heter Christer och Lena. Det var Rigmor som tipsat om detta trevliga och gästvänliga par. 

Vi skrev ett mail, så kom Christer och hämtade oss. Han tyckte inte det var lämpligt att ta husbilen dit. 

När vi såg den smala, branta och snirkliga vägen, förstod vi honom. 

Lena tog emot oss när vi kom dit med både fika och öppna armar. 

Wow!!! Vilken utsikt. Mangoodlingar som klamrade sig fast utmed bergen. Man såg Nerja och havet. Så otroligt vackert. 

Deras hus, som de byggt själva är jättefint och med en pool, som jag kan tänka mig behövs och kommer väl till nytta i detta varma klimat. 

Christer som också är väldigt kunnig på viner, bjöd oss även på vin och roliga anekdoter. 

Sen visade han oss också rummet där han håller sina vinprovningar. 

När han sen erbjöd sig att skjutsa hem oss tackade vi nej och tyckte gott att vi kunde behöva röra på döfläsket. Så vi promenerade hem, tillbaka till campingen, vår husbil och vårt hem. 

Vi har även kommit fram till att vi måste nog ändra våra planer. 

Vingården vi så gärna ville ha, var uppdelad i två fastigheter. Och båda skulle behöva totalrenovering. 

Så det sket sig rent ekonomiskt på direkten, kan man säga. 

Men vi hänger inte läpp för det, utan tänker att vi tänker om helt enkelt. 

Så på torsdag ska vi träffa en advokat som kan hjälpa oss med nie nummer, och andra bra och ha måsten. 

På måndag så har vi en dejt med en mäklare och ska titta på några olika eventuellt, potentiella nya hem. 

Vi har inte gett upp drömmen om ett skjul i en olivlund, appelsinodling eller i en vingård. 

Men vi inser våra begränsningar så vi skjuter lite på det, tills vi är bättre på spanska.

När vi hunnit göra lite mer research. 

Ska vi inte bli helt eller halvt blåsta, snuvade, tappade bakom en vagn, så känns det som det kan vara till nytta med lite mer kött på benen så att säga. 

Har vi hittat hem

Dagarna springer iväg. 

Vi lämnade Aguilas och drog inåt land. För att titta lite på byar och städer där vi hittat några potentiella ruckel att köpa. 

Med ruckel så menar jag verkligen ruckel. Men de har haft lite land som ingår, och flera med fina vyer. Så vi ville kolla in byarna i närheten, för att kunna bilda oss en uppfattning om det är värt att satsa på. 

Vår dröm är att hitta något i utkanten av en större by eller mindre stad. Så att vi har lugnet, och en plats att arbeta på när vi väl renoverat rucklet och fått det till det hus och hem vi vill bo i. 

Vi åkte på serpentinvägar, så smala och kurviga att jag emellanåt slutade andas. Och snudd på sjösjuk blev jag också 🤢. 

Vi kom till Lubrín, en otroligt charmig liten by. Endast ca en timme från Aguilas, men som sagt inte de bästa vägarna..

Sen drog vi mot Lorca, som är en stad med drygt 92 000 invånare. Så här finns allt man kan tänkas behöva. Så i utkanten av den skulle vi lätt kunna bosätta oss. 

Vi hade tänkt att äta lunch, men tro mig, det är inte lätt att hitta en parkering till husbil mitt i staden. 

Så vi åkte vidare upp till Santa Pola. Som ligger utmed kusten och är en riktigt trevlig liten stad. 

Här hittade vi en fin camping. 

Sen tog vi cyklarna och drog iväg och våldgästade Suss och hennes goda vänner Kristine och Annika, i Suss och Mats superfina hus. 

Jag säger bara Wow! 

En jättetrevlig kväll med dessa tre fantastiska kvinnor 🧡🧡🧡

Så trevlig att jag glömde fota🥺

Vi hängde i Santa Pola ytterligare två dagar, gick på marknad, låg på stranden, vid poolen och åt på restaurang. 

Bara tog det lugnt. 

Men idag bar det iväg inåt land igen. Typ en timme in från kusten, och där var det😍. 

Det ligger inte i en olivlund eller en apelsinodling, men i en vingård. 

Vi blev båda förtjusta och kände att det skulle kunna vara ett blivande boende för oss❤️

Vi hade inte bokat någon visning, så vi tittade bara på utsidan.

Nu har vi iallafall bestämt oss för att titta längre söderut också. Så vi åkte vidare mot Granada. 

Campingarna närmre stan är tyvärr tillfälligt stängda, så vi hamnade på  Camping Alto de Viñuelas, som ligger omgivet av Sierra Nevada, och bara en liten bit från en liten charmig by som heter Beas de Granada. 

Så här är vi nu🥰

Människor i kläder

Vi insåg redan morgonen därpå att det där med nudistcamping är inte riktigt vår grej. 
..iallafall inte min grej😉

Så vi packade ihop och drog ner till Águilas. En riktigt fin liten stad, som ligger utmed havet och på gränsen mot Andalusien. 

Hittade camping Bellavista. En liten gemytlig camping med människor i kläder😍

Sen plockade vi ner cyklar och cyklade in mot staden. 

Stannade och åt lunch på strandpromenaden. Jättegott! 

Vi cyklade vidare och utforskade stan, kollade hamnen och utsiktsplatsen. 

På kvällen var det dags för att gå och lyssna på livemusik inne på restaurangen på campingen. 

Lite som en spansk after work💃med spansk musik 🎶 och riktiga spexare på scenen. Iallafall skrattade alla andra, så vi skrattade med😅

Fortfarande lite svårt att hänga med i språket. Framför allt då de pratar i racerfart. 

Jag förstod dock att de ville låta mig gå upp och sjunga en trudelutt. Men jag var inte lika full som jag var suddig, så jag, med respekt för alla övriga på restaurangen, tackade vänligt nej. 

Igår vaknade vi kl. 06.00 av åska som brakade loss jäklar.

Åska och blixtar precis över oss.  

Trodde då att detta blir en grå tråkig dag. 

Men inte då, det klarnade upp. Så vi bestämde oss för att stanna ytterligare en dag, passade på att tvätta och hyfsa till här lite. 

När man bor så här trångt krävs det inte mycket förens det ser rörigt ut. 

Å andra sidan går det fort som attan att städa😉

Så efter det blev det poolhäng och husletande.



Är riktigt sugen på att hitta det där lilla skjulet som ligger i olivodlingen, som vi kan renovera och göra det till vårt alldeles egna perfekta hem🏡.

Mitt huvud går nämligen redan på högvarv, med hur jag vill att det ska se ut. Vilken inredning vi kan tänka oss i så väl badrum som kök. Och då jag nu är på detaljnivå, så skulle ett hus underlätta, så man har någonstans att plocka in detaljerna😅

Så idag drar vi inåt land lite, finns ett par byar vi vill titta lite närmre på💕

Bart är underbart

Idag lämnade vi Torrevieja och fortsatte till Cartagena. 

När min käre make får välja camping, då hamnar vi på en camping för nudister. 

Men då jag inte är emot att prova något nytt emellanåt, så hänger jag på utan protester. 

I incheckning så frågar receptionisten om vi fattat att vi inte får ha kläder på oss. Vi nickar instämmande, men sen måste jag ändå fråga om vi får ha kläder på oss i restaurangen. 

Detta var givetvis självklart.

 (Liten lättnad trots allt)

Vi åkte in och hittade en fin plats att parkera vårt hem på, och klädde av oss. 

Som icke vana nudister så kände jag mig liiite utsatt. Konstaterade att det förmodligen skulle kännas lite lättare med alkohol i kroppen. Så vi struttade iväg, fortfarande nakna, bort till affären och inhandlade några flaskor vin😂. 

Dock tror jag alla insåg att vi inte var några vana nudister med tanke på våra vita kroppsdelar, the tanlines, något äkta nudister saknar🙄 Eller saknar å saknar.. de har iallafall inga.

Sen gick vi till stranden som ligger ca 28 meter från vår husbil. Solade och badade i ett kristallklart vatten 💦 Underbart. (🤭)

Finns många fördelar med att vara nudist. 

Tvätthögen blir betydligt mindre. 

Lättare resväska. 

Behöver inte tänka ut matchande outfit. 

Man behöver inte tänka på att skorna ska matcha handväskan. 

(eller skor och handväska får fortfarande användas) ..så den sket sig.

Kan dock inte sluta imponeras av hur de rör sig precis som människor med kläder. De går spritt språngande nakna och promenerar sin hund. Grannen jämte daskar i knäna med sin långa i varje steg han tar. Och alla tycker det är helt normalt. Jag är både förundrad och imponerad.

Men nu är vi här, och faktum är att vi gillar det🤗